Idag hade vi AW med jobbet. Vi åt god buffe och spelade Bowling, hur
trevligt som helst. Vi var över 40 personer så det var ett stort gäng, så kul
att så många följde med. Jag åkte hem innan för att rasta lilla hunden och så
är det ju bra att ta cykeln för då kan man ju dricka en god Staropramen ,
min favoritöl just nu.
På söndag tänds adventljuset i Västerås men redan
nu fanns det lite julljus.
Rosa huset på Stora torget.
Västerås är inte så pjåkigt ändå, min cykel i förgrunden.
Stadshotellet,
Vid invigningen 1907 liknar missnöjda röster kritik mot byggnadens utseende, ”som ett slangtorn på en brandstation” säger de.
Inte nog med det: byggnaden anses vara för stor, för klumpig och dyr.
Den praktfulla jugendjätten vid Stora torget i Västerås är i dag ett byggnadsminne och lika full av liv, möten och människor i dag som för 110 år sedan.
I trapphuset till festvåningen står tiden stilla.
Mycket är intakt, exempelvis garderoberna som kan berätta om tusentals kvällar med kappor, pälsar och rockar som tagits av och på i över ett århundrade.
Både Ola och Hanna har varit här på skolbal.
Huskroppen vilar vid Stora torget; ena änden på Västra Kyrkogatan, den andra mot Östra Kyrkogatan.
Under planeringen av bygget – som inleds redan 1898 – höjs röster om hur lämpligt det egentligen är att ett ”spritpalats” ligger så nära domkyrkan.
Och ett palats med torn, så nära kyrkspiran till råga på allt.
På den här tiden säger man ”stadshus” och menar stadshotell;
en modern mötesplats i Västerås med restaurang, frisersalong, spritbolag, festvåning och punschbränneri på baksidan.
Oscar Fredrik Wijkman, ”Gud Fader” är en av Västerås ledande politiker och den person som tar ASEA till stan och senare startar Nordiska Metall AB.
Wijkman är van att få som han vill; självfallet ska Västerås ha ett stadshus. Då blir det så.
Erik Hahr ritar byggnaden 1902-1903 och när Västerås nya stadshus invigs är det först i Västerås med en för tiden nästan ofattbar lyx:
vattenklosett. I övrigt är byggnaden stor, rymlig och vacker med sina väggpaneler och vitputsade pilastrar i stora festsalen. Nivån på toaletterna ska hålla samma klass.
Det nya landmärkets kritiker tystnar fort. En växande industristad och en maktfaktor inom elektrifieringen av Sverige behöver en medelpunkt att träffas, trivas och odla kontakter.
Så här såg det ut förra året ungefär vid samma tid.
Lite snö vore inte helt fel, just nu är jag väldigt trött på
Dimma, Dis och Duggregn…. Men imorgon fredag och morgonträning, Hanna kommer hem och
60 års kalas skall firas på Lördag, ljuständing på söndag bara roliga saker.
