Sensommartider, det gillar jag, tempot går ner och man kan träffa kompisar på en kräftskiva eller surströmming om man är lagd åt det hållet. Dagarna är fortfarande ljumma och varma, kvällarna börjar mörkna så man kan tända sina lanternor eller ljusslingor, solbrännan är sådär härligt djup och fin, långa kvällar på terrassen eller bryggdäck med ett tänt eldfat, gräshopporna som spelar i gräset, fladdermössen som dyker genom mörkret. Mognande tomater i planteringslådan, de sista jordgubbarna och de första blåbären och kantarellerna, höstplaner och semesterminnen.

Det blev en lite orolig och sorgsen sommar, en pappa som inte mår så bra…. . Jag är så glad att familjen fick till ett besök till mina föräldrar trots den dumma Coronan och att jag sedan fick några viktiga dagar tillsammans med mamma, pappa och lillasyster. Så skönt att ha varandra när livet blir sorgligt och tungt.

Jag brukar ju oftast tillbringa mina somrar i Sverige (vi åker utomlands under oktober, november) så jag vet redan hur fantastiskt vårt vackra land är – inte minst på sommaren. I år har vi ju tvingats att semestrat här hemma, och därför har mitt instagramflöde fyllts av fantastiska bilder från Smögen och Koster, Åre, Höga kusten, Lappland, Öland, Österlen och Dalarna. Men jag läste ett så bra inlägg av Sofia Wood, “En ny semester, att upptäcka något annat ” se här. Här beskriver hon att det finns så många andra ställen än de där fullproppade ställena på Österlen, Koster, Strömstad, Åre, Gotland, Öland….. Små guldkorn där man inte behöver trängas eller uppleva irriterade ortsbor. Sofia hittade sitt nya ställe i Västmanland i Nannberga vid Hjälmaren. Jag blev så glad av hennes fina inlägg som är så på pricken så som jag tänker, särskilt så här i Coronatider då vi skall undvika trängsel.

Jag har markerat alla dessa vykortsvyer från fiskelägen till pensionat på landsbygden, surdegsbagerier, skulpturparker, perfekta solnedgångsbryggor och lummiga insjöar som inte svärmar över av turister utan hör till de lite mer undangömda pärlorna. Alltid något bra med pandemin att vi upptäcker de fina platserna i vårt närområde.
Annars brukar jag tycka att jag är lite udda som vill semestra i mitt närområde men i är känner jag mig helt normal .

När jag var liten så tillbringade min familj alla mina barndomssomrar i Sverige. Det var helt enkelt så mina föräldrar ville tillbringa somrarna – genom att uppleva vårt eget land. Och att Anders och jag tillbringade vår smekmånad i Norska Fjällen med att fjällvandra säger väl en del om oss.

Så bland mina barndomsminnen finns allt från Pinnekärran med alla badgrejor och lunch när vi åkte till badstranden där vi tillbringade hela dagarna. Alla kompisarna och deras mammor var också där. Kvällarna när alla barnen vid Kallkällevägen letade mask i Sumpans kompost och sedan hämtade metspöna och gick ner till Laxsjön för att fiska. När vi tog båten till någon fin klippa i Lelången. Och så var det ett besök till Liseberg varje år, en vecka i stuga vid Siljan, en vecka på O-ringen ja det var väl i stort sett allt. Jag hoppas att mina barn kommer ihåg somrarna med glädje, åka ring efter båten, alla måltider på bryggdäck, köpa glass vid båtklubben, midsommar, vandra i norska fjällen, fånga grodor i bäcken vid tomten, cykla till golfklubben och gå korthålsbanan…..
Inte något identitetslöst charterhotell på Mallorca.

Kanske kan 2020 inte bara blir året med pandemin utan det året vi återupptäckte det vi har runt oss, naturen, skogen, sjöarna, fjällen, fina trästäder, vandringsleder, kulturminnesmärken. Och vi upptäcker att vi har haft allt detta fina så nära oss hela tiden och vi känner oss väldigt lyckligt lottade som bor just här.

Kanske inte alla kan uppleva detta trots korta avstånd och att det är ganska dyrt i Sverige och särskilt när det kommer till turism. Alla har kanske inte råd att fika och äta ute på restaurang eller ännu mindre bo på något hotell eller pensionat. Så därför är det så bra med vårat Sverige som har den fantastiska allemansrätten som är gratis. Vi fick ju några tältnätter på Bruksleden i år och det var en superhäftig upplevelse att få krypa ned i sovsäcken efter en lång dag med vandring och ligga och lyssna på alla ljud utanför tältduken. Att vakna vid stranden till en liten sjö med hely klart vatten och äta gröt som man tillagat på sitt Trangiakök finns det något lyxigare.

En gammeldags semester
Märkt på:        
RSS
Follow by Email
Facebook
Instagram