Vilken fantastisk Valborgshelg vi fick uppleva, en sådan där helg som man gärna stoppar i minneslådan och tar fram när man behöver le lite extra.
Valborgskvällen började på bästa möjliga sätt med god mat och skratt tillsammans med våra kära vänner,
vänner som vi haft i över 30 år. Tänk vilken gåva det är att få följa varandra genom livet,
genom alla årstider. Som om inte det vore nog fick vi dessutom fira in våren vid en vacker valborgseld.
Att Gustav och Ola också var med och delade kvällen gjorde allt ännu lite bättre, hjärtat blev alldeles fullt.
På fredagen var det dags för nästa höjdpunkt. Anders sprang halvmaran här i Västerås, och vilken insats!
Med tiden 1.44 tog han sig i mål, stark och fokuserad. Jag stod längs banan och hejade i det strålande vädret,
och kan inte säga annat än att jag var, och är, en mycket stolt fru. Så roligt att få dela sådana ögonblick tillsammans.
Efter loppet och en välbehövlig dusch packade vi ihop oss för en tur ut till sommarhusen på ön.
Där väntade lugnet. Helgen bjöd på soliga timmar på bryggan, kaffe i lä och bokläsning/boklyssning.
Vi passade även på att hälsa på goda ö-vänner och fick låna en flytväst till barnbarnet Björn,
små saker som betyder mycket och som påminner om hur fint det är att hjälpas åt.
På söndagen kom så Björn och Hanna på besök. Det är alltid lika mysigt att få träffa dem, oavsett om det bjuds på stora planer eller bara stillsamt umgänge.
Deras närvaro sätter liksom pricken över i på en redan perfekt helg. Björn tyckte att det blåste lite för mycket under båtturen, därav minen 🙂
Sammanfattningsvis: en Valborgshelg fylld av vänskap, familj, vårsol och tacksamhet. Precis så som man önskar att fler helger ska få vara.
