En av Björns många första där jag får vara med och dela upplevelsen. Den här gången var det dags för hans allra första kräftskiva, och det känns så härligt att få vara med och se världen genom hans ögon när allt fortfarande är nytt och spännande. Det blev ingen stor tillställning utan en liten, intim kräftskiva med den närmaste familjen en fredag efter jobbet. Precis lagom för att landa efter veckan och njuta av sensommarkvällen tillsammans.
Jag hade förberett en kantarellpaj och en spenatpaj, och till det dukade vi fram ett rejält antal turkiska kräftor. Nu när Björn har fyllt ett år äter han det mesta, och det är så roligt att se honom utforska nya smaker. Av allt som fanns på bordet tror jag faktiskt att kantarellpajen blev den stora favoriten.
Det är något speciellt med de här stunderna. Kanske inte själva kräftorna eller maten i sig, utan att få vara med när Björn upplever sina första traditioner. Jag ser fram emot många fler “första gånger” tillsammans med honom.
