Nu börjar de där hemmakontoren ute på ön igen, och jag klagar inte.
Efter jobbet cyklade jag hem, packade om och gled över i hemmaläge.
När man jobbar hemifrån är det loungewear som gäller – helt ärligt det bästa med hela upplägget.
Mjukisbyxor, tofflor och full frihet.
Cyklandet blev det gott om idag: 7 + 7 + 12 kilometer, alltså 26 totalt.
Elcykel gör det ju nästan löjligt enkelt, men ändå – det känns i kroppen på ett bra sätt.
Och som om det inte räckte har jag gått två vändor på ön också, ungefär fyra kilometer sammanlagt.
Det är så otroligt vackert här ute just nu.
Mälaren ligger helt blank, som om någon strukit den med ett strykjärn,
och ön är täckt av vitsippor som små vita stjärnor i marken. Man blir nästan lite lycklig bara av att titta.
På promenaden träffade jag grannen. Jag frågade om allt var bra, och han svarade med sitt vanliga torra lugn:
”Bottenpluggen är trasig, men annars är allt bra.”
Jag skrattade högt. Det är något med människor här ute – alltid en liten twist, alltid en historia.
Nu väntar en lugn kväll, mjuka kläder och kanske en kopp te. Hemmakontor har sina fördelar.
