Ett riktigt charmtorp från 1929 . Jättefint renoverat och bevarat med känsla i varje detalj.
45 kvm boyta + 5 kvm biyta där det rustika möter det moderna på ett sätt som känns både genomtänkt och hemtrevligt.
Och vem kan motstå ett blått kök, inte jag.
Breda golvplankor, vitmålad panel och öppen spis i köket allt helt i min smak.
Stugan hittar ni här.
Fotona är lånade av Strand mäklare.
Tack vare dop och härligt kallt väder och snö, blev januari en riktigt toppenmånad.
Att sedan krydda detta med att umgås med lill-björnen,
is-promenad ut till sommarhusen och lite härliga tulpaner, ja då kan det inte bli bättre.
Att alltid ha en bukett med tulpaner som lyser upp här hemma gör januari bättre.
Att få komma ut till sommarhusen över isen är inget man tar för givet.
Att få gå en lång promenad med dotter och barnbarnet var en av höjdpunkterna den här månaden.
Innan isen lade sig gick jag och Anders längs Mälaren och jag passade på att fota mitt favoritträd.
Lill-björnen trivdes i joggingvagnen.
Hittade en söt bild på Ola när han var typ 5 år, hur gullig!
Dop i Lundby kyrka.
Lundby kyrka klockan åtta på dopdagen.
Snö vid vår fina ytterdörr i Villa Ormberget.
Savoyvasen, ett av mina bästa loppisfynd, läs mer här.
Vasen även känd som Aalto-vasen, är en ikonisk glasvas som
formgavs av det finska designparet Alvar Aalto och Aino Marsio-Aalto år 1936.
Vasen skapades ursprungligen som ett bidrag till en formgivningstävling för glasbruken
Iittala och Karhula, och presenterades för allmänheten på världsutställningen i Paris 1937.
Namnet Savoy fick den i samband med att paret Aalto inredde restaurangen Savoy i Helsingfors,
där vasen blev en central del av inredningen.
Vasens organiska, böljande form bröt med tidens ideal om symmetri och teknisk perfektion.
Inspirationen sägs komma från naturens former, Finlands kustlinjer och samiska kvinnors klänningar.
Den ursprungliga vasen var 14 cm hög, men idag finns den i flera storlekar och färger.
Tillverkningen är fortfarande hantverksmässig och kräver stor skicklighet.
Savoyvasens unika form gör den särskilt lämplig för snittblommor som tulpaner.
De böljande linjerna ger blommorna stöd samtidigt som de får utrymme att falla naturligt och skapa ett levande uttryck.
Glaset framhäver tulpanernas krispiga stjälkar och blommor, och den breda öppningen ger plats för frodiga buketter.
Vita tulpaner får en särskild elegans i Savoyvasen – den rena, tidlösa designen lyfter fram blommornas enkelhet och skönhet.
Många inredningsentusiaster och florister rekommenderar Savoyvasen för just tulpaner,
och särskilt vita tulpaner, eftersom vasens form och transparens skapar en harmonisk
kontrast och låter blommorna stå i centrum.
Kombinationen av vasens klassiska design och tulpanernas fräscha uttryck ger en krispig och hoppfull känsla, särskilt under årets första månader.
Jag har två favoritprommenader, en som går längs Svartån och en som går utmed Mälaren.
Längs Svartån har jag ett favoritställe som jag fotograferar varje år, så också i år.
Mellan träden skymtar man Vallbybron.
Det andra stället är en pil vid Mälarens strand som jag också måste fota varje gång jag går förbi.
Jag brukar promenera 8 kilometer 2 till 3 gånger i veckan.
Fördelarna med långa promenader är att det stärker hjärtat, sänker blodtrycket och minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Att gå 8 km tränar både muskler och lungor, vilket ökar din fysiska kapacitet och uthållning över tid.
Långa promenader förbränner kalorier och kan bidra till att bibehålla eller minska kropsvikten.
Fysisk aktivitet frigör endorfiner, vilket kan minska stress, oro och förbättra ditt allmänna välbefinnande.
Promenader stärker ben, höfter och rygg samt håller lederna smidiga, vilket kan förebygga stelhet och värk.
Regelbunden rörelse, särskilt utomhus, kan förbättra sömnkvaliteten.
Att promenera i naturen eller i lugna miljöer ger hjärnan en chans att vila och återhämta sig, vilket kan öka koncentrationsförmågan och kreativiteten.
Min bästa motivator för att komma ut på mina promenader är en ljudbok och nu på vintern ett par ice-buggs.
Jag har skrivit många inlägg om mitt kök i Villa Ormberget, läs här, här och här.
Vi budgetrenoverade köket när vi flyttade in men fördelen med ett kök byggt 1959 är bland annat
att de använde gedigna material. Eftersom jag är intresserad av att behålla den gamla stilen
och tycker att köken från 1959 är charmiga så är det vinn-vinn för mig.
Köken från den tiden hade också gott om plats för matlagning och förvaring. Den charmiga
serveringsgången sväljer mycket porslin och lite större hushållsmaskiner.
Nackdelarna med ett kök från 1959 är att material kan vara slitna och behöver bytas ut. Vi bytte bland annat
bänkskivor, golv och kakel. Skåpluckorna däremot är nästan som nya. Vitvarorna från 1959 fungerar ofta inte och är ofta inte så energisnåla som dagens. Vi har bytt ut alla vitvaror. Kylskåpet står näst på tur. Oftast är bänkhöjden för låg, när vi gjorde om höjde vi bänkskåpen. Eftersom planlösningen ofta är fast så kan det vara svårt att
anpassa det nya köket utan större ingrepp.
Nästa uppdatering blir ett nytt kylskåp, jag skulle också vilja ha en vinkyl, men det får vänta.
Hela internet ser tillbaka tio år och summerar 2016 och jag skall inte vara sämre.
Båda barnen bodde hemma, Hanna gick andra året på gymnasiet och Ola hade fått sitt andra jobb
på Postnod. 2016 var ett intensivt år när det gäller jobbet,
projektet som jag arbetat i sedan 2013 gick in i ett intensivt skede.
Det blev mycket fokus på jobbet, mycket övertid och det gick ut över både familj, fritid och i viss mån mitt välbefinnande.
Hanna bodde i studion.
Sommarköket förvandlades från grönt till blått.
Hela familjen åkte till Budapest för att fira min syster som fyllde 50.
Födelsedagsmiddagen firades bland annat på en vingård.
Det mesta av sommaren tillbringades på Ön.
Köksbord och köksstolar målades vita.
Det var tydligen en kall sommar med bara 19 grader i vattnet. Inget som hindrade Anders från det årliga snurrhoppet.
Men när det var dags att ta in hö på Fridhem, var det desto varmare.
I augusti åkte vi till Jotunheimen och vandrade. Vi besteg Glittertind och gick Besseggen, fina dagar.
Vi firade lyskväll tillsammans med goda vänner i slutet av augusti .
Och efter mycket strul blev badrum och toalett på övervåningen klart.
Så här såg 2016 års julkort ut.
Pappa halkade omkull på vår årliga julpromenad och fick tillbringa julafton på sjukhuset.
Vi sköt upp julbordet tills juldagen, då pappa fick komma hem från sjukhuset.
Björns dopdag bjöd på strålande sol. Så här såg kyrkan ut klockan 8 när vi kom för att duka i församlingshemmet.
Det blev ett väldigt fin och minnesvärd dop.
Den lilla kyrkan var full av släktingar och vänner och det kändes nästan mer som en fest än ett högmässa.
Björn var glad under hela dopet. Prästen var jätteduktig och efter själva dopet, gick hon runt i bänkraderna med honom
så att alla fick hälsa.
Hannas BFF Ellika läste en biblisk text, Juliana sjsöng Kärleksvisan så man fick tårar i ögonvrån.
Hanna höll ett fint tal så att alla grät i bänkraderna.
Och eftersåt samlades alla i församlinghemmet och åt av pajer och kakor som jag och Hanna fixade förra helgen.
Hanna och Kalle gjorde ett dopet både personligt och unikt genom att:
1. Anpassa ceremonin
De valde en kyrka där alla i Kalles släkt är döpta.
De lade till personliga inslag, som egna texter och sång.
2. Personliga texter och musik
Hanna läste en dikt hon skrivit.
3. Involverade familj och vänner
Hannas BFF läste en fin biblisk text.
Hugo, Kalles yngste bror, var fadder.
Gästerna skrev en hälsning till barnet som sparas i en minnesbok.
4. Personliga detaljer
De dekorerade med blommor och vimplar.
Det har tagit några dagar för mig att återhämta mig från jul, nyår och dop.
Jag är ju en introvert person som behöver stora doser av egentid efter
att ha varit social. Och nu har det blivit för lite tid för återhämtning under en längre
tid och jag har känt mig väldigt trött några dagar.
Men efter en hyffsat bra natt så känner jag mig nästan återställd igen.
En introvert person behöver ofta mycket återhämtning efter social kontakt eftersom sociala interaktioner
för dem kan vara energikrävande. Här är en beskrivning av varför:
1. Energi och stimulans
Introverta får inte energi av sociala sammanhang på samma sätt som extroverta.
Istället använder de energi när de umgås med andra, vilket gör att de känner sig trötta efteråt.
2. Hjärnans sätt att bearbeta intryck
Introverta bearbetar information mer djupt och detaljerat.
När de är i sociala situationer får de många intryck att hantera, vilket kan leda till mental överbelastning.
Återhämtning ger hjärnan tid att sortera och reflektera.
3. Behov av lugn och ensamhet
Efter social kontakt behöver introverta ofta dra sig tillbaka till en lugn miljö för att återställa balansen.
Ensamhet fungerar som en “laddningsstation” där de kan återfå energi.
4. Stressnivåer
För mycket social stimulans kan öka stressnivåerna hos introverta.
Pauser och återhämtning hjälper till att minska stress och förebygga utmattning.
Det är något speciellt med nyår. En känsla av nystart, som om luften fylls av möjligheter och tomma blad. Men innan vi kommer dit har vi gått igenom en lång, glittrande resa. Redan i november börjar julen smyga sig på, med novent och små ljusglimtar som tänder hoppet om ledighet och gemenskap. December är en stegring – varje dag lite mer pynt, lite fler dofter av saffran och gran, och så till slut den stora explosionen, julafton.
Efter julafton kommer mellandagarna, de där stillsamma dagarna när tiden nästan står still. Man går runt i pyjamas, äter rester och försöker minnas vad det egentligen var man gjorde innan julen tog över allt. Men så kommer nästa explosion – nyårsafton. Glitter, bubbel och förväntningar om att allt ska bli annorlunda, bättre, mer spännande.
Och sedan… går luften ur en igen. Man sjunker ner i soffan, ser på serier och låter dagarna flyta förbi. Förresten, såg ni “Jag for ner till Bror”? Vilken fantastisk serie! Jag läste boken några dagar innan och för en gångs skull var både boken och filmen lika bra – en ovanlig känsla.
Igår städade vi bort julen. Det som byggts upp under nästan två månader plockades ner i sina lådor på under tre timmar. Nu är det bara julslingan på framsidan av huset kvar, som ett sista eko av allt det där som varit.
Och så kommer de där nyårslöftena. Varje år lovar vi oss själva att börja om, att bli bättre, att ta tag i det där vi skjutit upp. Det är som om vi tror att ett nytt år automatiskt ger oss nya vanor och ny energi. Men ofta är det just efter nyår, när allt lugnat sig och vardagen återvänder, som det är svårast att hålla fast vid löftena. Kanske är det därför nyårslöften är så lockande – de ger oss hopp om förändring, även om vi vet att det är de små stegen, dag för dag, som verkligen gör skillnad.
Och nu, när julen är undanplockad och det nya året har börjat, kommer den där efterlängtade tulpantiden. Plötsligt står det krispiga, färgglada tulpaner i vasen på köksbordet och påminner om att ljuset faktiskt är på väg tillbaka. Det är något hoppfullt med tulpaner – de signalerar att vi är på väg mot ljusare tider, även om vintern fortfarande håller oss i ett stadigt grepp.
Nyår är en nystart, men också en påminnelse om att allt går i cykler. Vi bygger upp, firar, river ner och börjar om. Och kanske är det just det som gör nyår så speciellt – känslan av att få börja om, igen och igen.
Jag fyller år första januari och då brukar man vara sådär lite typ trött och inte så taggad på att fira. Men i år blev födelsedagsfirandet helt lagom. Ola, Hanna och Björn kom hit och vi beställde hamburgare som vi åt framför brasan. En födelsedag helt i min smak.
Det var tänkt att Hanna och lillbjörnen skulle stanna två dagar men tack vare snöstormen fick vi rå om dem tre dagar.
Så mysigt att rå om Hanna och Björn några dagar.
Nyårsfirandet blev härligt tack vare våra kära vänners närvaro. Vänner som vi känt
sedan vi flyttade till Västerås för snart fyrtio år sedan.
För två år sedan när vi firade nyår fick jag så mycket beröm för maten
och det kändes som den skulle vara svår att toppa. Jag valde likadan förrätt
hummersoppa och den blev faktiskt snäppet bättre i år, 9/10.
Till varmrätt gjorde jag en tjälknöl som vi skivade tunt, parmesanpotatis och nobisås. Inte lika god som den helstekta oxfilen för två år sedan men inte långt ifrån, 8/10. Till dessert gjorde jag en hallonsylt på färska hallon, smul från mandelmusslor, vaniljglass och philadelphiakräm. Jag platade på en desserttallrik med en hallonspegel på halva tallriken med en skopa vaniljglass ovanpå. På andra tallrikshalvan lade jag mandelsmulet och spritsade två toppar av krämen ovanpå. Sedan pyntade jag med färska hallon och blåbär. Desserten fick 8/10. Jag var jättenöjd med både maten och dukningen.
Vad gäller nyårslöften skall jag cykla mer på min el-cykel.
Så fort det blir snö- och isfritt skall jag börja cykla till jobbet.
Jag skall också använda cykeln för att ta mig ut till sommarhuset.
Från jul till nyår på 7 dagar börjar med
Dag 1, Juldagen: Plocka bort tomtar och liknande juliga attiraljer.
Stuva ned i lådan inför nästa säsong. Just den där biten med att stuva undan brukar jag med varm hand överlåta åt min man som är en expert.
Dag 2, Annandagen, : Låt det glittra och plocka fram allt som glittrar.
Förra året tänkte jag glittra i guld och mässing i år blir det mer i silver.
Min nyårsdukning 2014 året kan ni se här. Då glittrade det också i silver. I år blir det lite såhär….
Dag 3, Lördag: Förbered galablåsan, jag kommer att ha mina svarta vida kostymbyxor.
Till den lite en glittrig topp Judy från Gina Tricot, rött läppstift, klackar och ett fint halsband så är man redo för nyår, häpp.
Dag5, måndag: Byt ut hyacinter och utblommade julrosor mot lite vitt och fräscht som ranukler, tulpaner och rosor.
Baka marängen till pavlovan vi skall ha till dessert.
Börja med tjälknölen.
Dag6, tisdag: Förbered maten så att du kan slappna av och njuta till 100% av nyårsaftonen.
Förbereda hummersoppan som vi skall ha till förrätt.
Dag 7, onsdag: Gör om gottebordet till ett nyårsbord med förslagsvis en ishink fylld med drickbart, en bricka; varför inte servera välkomstsnittar på en spegel, det blir extra glamouröst
Ja så ser min plan ut fram till Nyår.
