Jag fixar lite med AI, så här vill jag ha vårt nya sommarhus.
Hall
Sovrum nedervåning
Vardagsrum
Kök
Matplats
Sovrum uppe
Kommer vi ens halvvägs blir jag nöjd.
Funderar fortfarande på vad nya sommarhuset skall ha för namn, Gammelstugan passar ju
inte längre. Det får inte bli för pretentiöst, något tillbakalutat, enkelt,
Tror jag ska utlysa en namntävling inom familjen. Arbetsnamnet får vara Nybygget så länge.
I snart tjugo år har den gamla sommarstugan varit en självklar del av våra somrar. Den har stått där vid sjön och tagit emot oss under lediga dagar, långa semestermorgnar, regniga eftermiddagar och ljusa sommarkvällar. Nu håller den på att försvinna. När vi köpte sommarhuset var stugan i ganska dåligt skick. Det första vi gjorde var att lägga om taket så att huset skulle klara många år till. Sedan började det som kom att bli ett långsamt projekt som pågick under nästan två decennier. Vi bytte de små fönstren mot sjön mot större för att få in ljuset och utsikten. Vi drog in vatten, byggde ett nytt badrum och ett nytt kök. De små sovrummen med furupanel målades vita. Gamla golv revs ut och nya lades in. Innertak byttes och huset förändrades steg för steg. Under alla dessa år återkom samma fråga. “Kanske skulle vi bygga nytt någon gång.” Det var en tanke som fanns där i bakgrunden medan vi fortsatte att renovera, laga och förbättra. Men livet kom emellan, åren gick och stugan fortsatte att vara vårt sommarhem.
Nu har vi till slut bestämt oss. Det blir en ny stuga. Bygglovet är sökt och förra helgen tog vi det första steget. Vi började riva. Och vet ni vad? Det är mycket jobbigare än jag trodde. Just nu sitter vi hemma i soffan framför teven med trötta kroppar och värkande muskler och försöker vila upp oss inför morgondagens rivningspass. Vi river inifrån först. Köket är borta. Badrummet är utrivet. Ett av sovrummen likaså. Överallt ligger spår av det som en gång var. Det märkliga är att det inte känns sorgligt.
Jag trodde nog att det skulle göra det. Att varje bräda och vägg skulle väcka minnen och vemod. Men känslan är faktiskt mest… bra. Kanske för att vi stod vid ett vägskäl. Ett nytt tak behövde läggas. Några fönster borde bytas ut. Och vad var det egentligen för djur som hade gnagt på reglarna inne vid toaletten? Fler och fler saker började närma sig den punkt där de behövde åtgärdas. Frågan blev allt tydligare: skulle vi fortsätta att lappa och laga, eller var det dags att tänka nytt? Till slut tog vi beslutet. Nu blir det ett nytt hus.
Det betyder inte att vi glömmer det gamla. Tvärtom. Varje skruv vi lossar och varje vägg vi river påminner oss om alla år vi fått här. Alla somrar, alla projekt, alla middagar på altanen och alla morgnar med utsikt över sjön. Den gamla stugan har gjort sitt jobb. Den gav oss nästan tjugo fantastiska somrar. Nu är det dags för nästa kapitel. Och även om det börjar med damm, rivningsavfall och trötta ryggar så känns det faktiskt mest som början på något väldigt roligt.
Den här helgen har vi påbörjat det stora projektet att riva gamstugan. Alla möbler är ute, en del i Anderstugan, några i boden och en del i våra grannars gäststuga. Undrar om vi har de mest omtänksamma grannar man kan tänka sig. Utan att vi frågat har de städat ut sin gäststuga och erbjudit oss att lagra möbler hos dem. Jag menar hur omtänksamt, tack till våra kära grannar, ni är så omtänksamma.
Idag startade vi med att flytta över möbler till våra grannars gäststuga, Våran soffa Visingsö gick inte in genom dörren så vi fick tänka om, Min hemmagjorda soffa monterades ned och vi ersatte den med Visingsösoffan, blev riktigt bra om jag får säga det själv.
Vi bränner de gamla rottingstolarna och en gammal byrå. Anders har monterat ned köket och badrummet. Jag har börjat riva ned innepanel och innertaket i vardagsrummet och eldar upp panelen. Det känns som om vi kommit igång på riktigt idag.
Hädanefter blir det kompakt living på 30 kvm, spännande. Tyvärr visade det sig att vår lilla spis fodrade 3-fas så där rök planen att ha den i uteköket nästa sommaren. Vi får tänka mycket grill. Skall försöka ta en bild på stugan en gång i veckan och se förändringen. Här är bild nummer 1.
Torsdag och fredag hade jag hemmakontor i stugan se så vackert det var.
Efter 13000 steg var jag trött, Anders har lite bättre uthållighet och fortsatte två timmar till. Nu skall vi äta räkor och få påhälsningar av ö-grannarna P&P, mysigt.
Mitt sjätte manus ‘Han lovade’ blev också min första ljudbok. Jag hittade en fantastisk AI röst Bengt på Elevenlabs, programmet som jag använde för att skapa ljudboken.
Min första testperson , Anders som vanligt, tyckte att rösten gav karaktär och tyngd till berättelsen.
Det här är första boken där jag har en manlig huvudperson men som vanligt rör jag mig i Västerås med omnejd. Dessutom kommer karaktärer från mina tidigare böcker tillbaka och vävs in i berättelsen. Den här gången Åsa och Anders från min första bok ‘Arvet efter min syster’.
Vill du lyssna på boken skicka mig ett dm så får du en länk till ljudboken.
Läs mer om boken här.
I helgen har vi haft mina syskon och respektive på besök. Det är inte givet att trivas med sina syskon, men vi har så himla trevligt när vi träffas, skrattar mycket
Den här gången stod en vandringshelg på schemat. Vi gick Ängsö runt och hade tur med vädret även om det blåste lite. Vi startade vid Spånsundstorp och gick utmed vattnet till Tidö Slott (7 km). Därefter ända ut till Skurusund utmed östra stranden, tillbaka till slottet via västra stranden (8 km). Vid slottet åt vi gulaschsoppa och drack kaffe.
Resten av gänget gick de 5 kilometrarna tillbaka till Spånsundstorp och totalt blev det en vandring på 20 kilometer.
Nu har vi gjort planer för nästa halvår, grynkorv med pinnekött hos mamma i december, skidåkning på Bjönnåsen i mars och femkamp med krabbfiske på Smögen i Juni.
Tack mina positiva och glada syskon med respektive, ni är bäst.
Nu är bygglovsansökningarna äntligen inskickade, och nu återstår bara väntan. Eller ja, “bara” kanske är fel ord. Nu håller vi tummarna för att processen går smidigt och att vi inte får alltför många synpunkter på vägen. Resan hit har varit både lärorik och spännande. Vi fick hjälp med de slutliga bygglovsritningarna, trots att jag själv hade gjort ritningar som jag tyckte var både tydliga och genomarbetade. Men det visade sig att det krävdes lite mer än jag först trodde för att få allt att stämma enligt konstens alla regler. Längs vägen har vi fått justera våra planer. Taklutningen fick minskas från 45 till 38 grader eftersom huset annars skulle bli högre än sex meter. Väggen upp till takfoten fick samtidigt höjas från 2,20 till 2,30 meter för att vi över huvud taget skulle få plats med en dörr. Det är fascinerande hur några centimeter hit eller dit kan göra så stor skillnad. Efter många mejl, några telefonsamtal och en hel del funderande började vårt lilla hus sakta växa fram på ritningarna. Streck och mått blev till rum, fönster och ytor där livet så småningom ska få ta plats.
Och det är nog det som känns allra mest fantastiskt. Att få rita sitt eget hus. Att börja med en idé på ett papper och sedan se den ta form bit för bit. Att få skapa en plats som är vår, där framtida minnen ska byggas upp tillsammans med väggarna. Just nu finns huset bara på ritningarna, men varje steg tar oss närmare dagen då det faktiskt står där på riktigt.
Nedan är huset framtaget med AI och huset framtaget av vår arkitekt.
Och vet ni? Jag kan nästan inte vänta. Iiiiiiiih, så spännande det här är!
Det är så trist att man inte kan få ha sina saker i fred. Vid den här tiden på året ökar stölderna av båtmotorer runt Mälaren. De senaste åren har just vår brygga varit förskonad från stölder, och vi tror att det beror på att vi installerat fem övervakningskameror som täcker hamnområdet. Natten mellan måndag och tisdag förra veckan registrerade kamerorna en båt som körde in i hamnen och verkade spana in motorerna. Det kändes inte alls bra. Under resten av veckan höll vi därför extra uppsikt. Kamerorna övervakades i realtid under nätterna och vi hade dessutom personer på plats som höll koll på utfarten från bryggan för att se åt vilket håll eventuella tjuvar skulle ta vägen.
Själv stod jag ute och vakade under både tisdag- och torsdagsnatten, men som tur var hände inget mer. Man blir ändå både frustrerad och uppgiven över att behöva lägga tid och energi på att skydda sådant som man redan har arbetat hårt för att kunna köpa.
Samtidigt bjöd torsdagsnatten på något helt annat. Det var en magisk natt med klar, vacker stjärnhimmel och spegelblankt vatten. Allt var stilla och tyst. Där stod jag mitt i natten och spanade efter ovälkomna gäster, men fick istället uppleva en fantastisk stund som påminde mig om varför vi tycker så mycket om att vara här ute.
Nu hoppas vi att motorerna får sitta kvar där de hör hemma och att både vi och våra grannar ska få fortsätta njuta av sensommaren i lugn och ro.
Just nu befinner vi oss mitt i ett spännande mellansteg. Medan vi bygger vårt nya sommarhus ska vi bo i Anderstugan, vilket innebär att vi går från 67 kvadratmeter till cirka 30. Det är med andra ord dags för en rejäl dos downsizing och lite kreativ problemlösning. Det mesta av det vi kommer att behöva har jag redan flyttat ner till stugan.
När ytan är begränsad gäller det att tänka smart och hitta lösningar som både är praktiska och enkla att leva med i vardagen. En av utmaningarna är att vi varken har dusch eller handfat inomhus. Uteduschen får därför fungera som både duschrum och plats för tandborstning och morgonbestyr. För att göra det så smidigt som möjligt funderar jag på att skapa ett mobilt toalett-kit. Tanken är att använda en fin flätad korg där tandborstar, hårborste, schampo, tvål, handdukar och andra nödvändigheter kan förvaras. Då är det bara att bära med sig korgen ut när det är dags för morgon- eller kvällsrutinerna. Viktigt att man kan gömma undan toalettgrejorna eller förvara dem snyggt.
Köket kräver också lite eftertanke. Förvaringsutrymmet är begränsat, så jag planerar att använda väggarna bättre. Min idé är att hänga upp kastruller och stekpannor på väggen med hjälp av HULTARP-serien från IKEA och tillhörande krokar. Förutom att det sparar plats blir köksredskapen dessutom lättillgängliga och skapar en lite charmig, lantlig känsla. Eftersom vi inte har någon ugn i Anderstugan har jag också bestämt mig för att spara vår smala spis. Under sommaren ska den få stå i ett litet utekök, vilket förhoppningsvis gör matlagningen både enklare och trevligare under de varmare månaderna.
Visst kommer det att bli trångt ibland, och jag är säker på att vi kommer att få tänka om mer än en gång längs vägen. Men samtidigt ser jag fram emot det. Det finns något befriande i att leva med mindre och verkligen fundera över vad man faktiskt behöver. Framför allt ser jag fram emot vårt stora projekt och att få följa framväxten av vårt nya sommarhus.
När vi satt med arkitekten visade det sig att vårt hus blev för högt. På ön får ett hus vara maximalt 6 meter högt och vi låg precis på gränsen. För att få lite mer marginal valde vi därför att ändra taklutningen från 45 grader till 38 grader. Samtidigt gick vi tillbaka till en husritning som jag var väldigt förtjust i redan från början, men som hade en vinkelutbyggnad som vi då inte tyckte om. Jag gjorde om huset med den nya taklutningen och nu kommer det att bli 5,6 meter högt. Det känns skönt att ha lite spelrum beroende på hur hög grunden slutligen blir.
En konsekvens av den flackare taklutningen är att rummen på övervåningen blir lite smalare. Bredden minskar från 3,5 meter till cirka 2,9 meter. För att få en känsla för hur det kommer att upplevas bad jag AI att rita upp sovrummen med de nya måtten. Det är fascinerande hur mycket lättare det blir att visualisera förändringar när man kan se dem framför sig.
Jag bad också AI att placera huset på tomten där det gamla huset stod för att få en uppfattning om hur det kommer att smälta in i miljön. Det gör hela projektet lite mer verkligt.
Imorgon kommer arkitekten att slutföra ritningarna och skicka in bygglovsansökan. Ännu en viktig milstolpe passerad.
Här hemma har jag också börjat flytta ut saker från huset. En del får flytta in i Anderstugan, men det mesta hamnar i boden.
Mycket har packats i plastpåsar och det är framför allt sådant som egentligen bara är skräp.
Det gäller att passa på att rensa när man ändå måste gå igenom allt.
Idag pratade vi också med vår byggare. Efter sådana samtal känner man sig verkligen upprymd och förväntansfull inför det stora projekt som nu ligger framför oss. Snart börjar nästa kapitel på riktigt.
Men enligt den meterologiska kartan är det fortfarande väldigt mycket sommar i vårt land. Dygnstemperaturen måste ju vara under 10 grader under 5 dagar i rad för att det skall bli meteorologisk höst, men det visste ni säkert.
Men ändå hur underbar har inte augusti varit med hemmakontor, bad från bryggan, brasa på elddäcket, barnpassning, kräftskiva och surströmmingsfest.
